28 dagar efter midsommar
Efter en mindre lyckad torsdags kväll, begav jag mig under fredags eftermiddagen in till stan för att träffa den väl nämda Carin (bill?) Stjernefeldt. Vi drog en runda på stan, bland annat h&m, där C. ser en kändis (?). "Alltså att se henne är lika stort som att se Beyonce på stan" (kanske, kanske inte).Satt oss ner i den inte allför generösa solen, och käkade enorma glassar (mangosorbet!!!!!!!). Lite trevligt sådär! Såg en snubbe som spelade piano- med fötterna, by the way... Jag kan inte direkt påstå att han var fin, men fint lät det, det må jag säga. Men hur är det nu igen- man skrattar, när man inte får skratta, bara för att man inte får skratta, även fast man inte ens är i behov av att skratta.
Hem kom jag sen.
För att få allt det där hemska ut från sig själv, sånt där som man bara går och bär på, sånt som man inte vill dela med sig till någon, gick jag ut och gick. Jag gick och småfilisoferade lite på allt och inget. Jag kände mig som en femåring, tänkte på om solen alltid hade varit gul och om jag skulle springa och jag plötsligt skulle se en bkörn. Sånna där sjuka tankar som säkert bara småbarn har.
När jag kom hem hade familjen både hunnit ätit middag och tagit emot gäster. Jag hade varit borta i lite drygt en timme, och det var väl dom 60 minutrarna som behövdes. Larvigt? Kanske! Senare under kvällen var jag bara hemma. Vet inte vad det var för fel på mig. Men på något sätt kände jag mig hängig, utan att känna mig sjuk. Ville bara ha sällskap av familjen, och jag ville sällskapa dom...
Kvällen drog mot sitt slut, jag gick och la mig. Svarade på två sms, som inte ens var nödvändiga. Men sova-det kunde jag inte göra.
Jag gick upp och värmde en kopp varm choklad, gick ner igen och gosade ner mig i sängen och kollade på rosa-the movie. Sen somnade jag.
En sissodär 15 timmar senare, sitter jag och gör vadå? Dricker isthe. Och nu snackar vi inte om ett glas, utan FYRA.
Drickoman? Finns det sånna? isåfall är jag en sån...
Oj, jag höll på att glömma något. Jag tror att det är viktigt att jag inte glömmer det.
Carin är spelberoende..på spindelharpan! HAHA! Enligt henne sjävlv lät det kankse allvarligt.
-Jag gick och la mig(med datorn) klockan 5 imorse och spelade några omgångar då. sen klev jag upp klockan 8(!!!!) för att spela någa fler. Pröva du med!
me like you!
Hoppet är den fattiges bröd.
