jag ser det snöar...
Vaknade upp imorse och hade stora, JÄTTE stora förväntaningar under dagen. För alla er som inte vet, så ska jag äntligen få träffa min bror. Vi är åt minstonde halv syskon, men det är stort för mig.
Men när jag kommer upp ur sängen och så smått orkar fälla upp ögonen ser jag till min stora förvåning att det snöar ute. Eller det snöade inte men det var massa snö på marken., säkert 1 decimeter högt vtt snö-täcke.
"Åh äntligen vinter" hann jag tänka. Men jag blev lika snabbt nedstämd igen. "Jag har ju ingen vinterjacka". "Hur ska jag klara mig?" Den andra tanken som kom var att "shit, nu kommer tågen krångla idag". just precis, för jag ska ju till stockholm idag. Och jag får verkligen inte ta något senare tåg än det som är planerat, men det är verkligen något som säger mig att det tåget kommer vara inställt. Men då är det säkert ödet, och då är det ju meningen att jag ska komma försent dit och.... nej fyyy så där får man inte tänka!
Till stockholm är jag bjuden, och till stockholm ska jag -idag!
Jag fick ett kort på posten i tisdags, där det stog att jag var välkomen för att äta middag, och gå på musikalen starlight express.
Sällskapet blir inga mindre än farfar Lars, hans nya kvinna Margareta och hennes 10 åriga dotter Lisa. Mina kusiner Mathilda och Mikaela. Och min bror- Johan.
Av dessa sex människor har jag träffat 3. farfar och kusinerna. Nervöst så det skriker om det. Men önska mig lycka till!
Sover sen kvar i stockholm til söndag, och åker och jobbar sen. Intensivt.
Förhoppningsvis åker jag hem till Amanda efter jobbet, sover där och åker tillsammans och tränar i johannesbäck.
Lev väl!
/A