hur mycket ska en människa tåla innan det brister?
Hej. Jag har inte blgogat på ett tag, och tyvärr så blir detta inlägg väldigt kort. Ska nämligen iväg alldeles straxt och möta upp Angelica på bussen, och så möter vi Sanna i stan. Mer om kvällen resumeras imorgon efter jobbet.
Gårdagen spenderades med Sanna och Anna på stan. Vi shoppade och avslutade med middag på Little Italy(hemska bilder nedan).
Det inhandlades även väldigt lite saker, var nog inte rikgit på shopping humör. Men desto mer (mindre) pengar finns kvar.
Var även på stan idag med ovanstående. Det inhandlandes lite idag med (dock lite onödigt), och efter cirka 4 timmars väntan mötte vi upp J. "betala-fick-gick" (kan tolkas fel men...HAHAHAHAHA).
Sen var det bara för mig och Sanna att springa till vardera buss och åka hem och fixa sig inför kvällen(klockan var då cirka halv sju).
När jag komemr fram till min buss så hitttar jag inte min plånbok. Jag får panik och ringer J. och frågar om ajg av misstag kankse glömt den i hans bil. Och tur oturen är den där. 18.30 bussen kommer jag inte med. Och han vägrar att åka tillbaka till uppsala och hämta den. JAG LACKADE. Såå jäävla irrirerande. Först tänka att man måste hem och stressa för att hinna tillbaka till stan i tid. Och sen inse att man inte kommer en centimeter fram. Utan plånbok innebär, inga pengar, inget busskort, naaada! Ringer till mamma som får komma och hämta mig. Väl på väg hem var hon tydligen tvungen att stanna på ica maxi för att handla. Ytterligare 25 minuter. kommer hem kvart över åtta. FAAAAN!!!
Men likförbannat sitter jag nu här och är inte ens klar. Nu har jag tydligen inte ens bråttom. Ahh shiiit..
Nu måste jag skynda mig. HASTA LA VISTA! (?)
